Jaroslav Dovhan, född 1956 utanför Ivano-Frankivsk, där han ännu är bosatt, är författare till flera diktsamlingar och anställd vid ett förlag.
***
Papperet har brunnit - men jag är vid liv.
Brunnit har boken, skogen och kistan.
Men jag lever. Och någonstans i boken
stod nedtecknad min skuld.
***
Du skall minnas träden
som växte både här och där.
Och att huset ditt är trä och lera.
När du i sommarkvällen
sätter dig på förstubänken
och funderar
minns då
att från grannens fönster
är du iakttagen.
Bakom gardinen kikar
träden fram som en gång
växte både här och där.
Ur 1999 (Ivano-Frankivsk, 1997)
Till svenska av Sanna Witt ("ARIEL", nummer 3, 2000)
Немає коментарів:
Дописати коментар