>>>W H Y T R A N S L A T O R F A C E B O O K

пʼятниця, 23 жовтня 2009 р.

Jurij Andruchovytj: "Enhörningen"


Min enda...
Mörkrets timme finner mig i skogarna,
som när musik i en stad dyker upp runt hörnet.
Jag hör: i utkanten av skogen betar en en-
hörning (skall ej förväxlas med en noshörning).

Jag bestormade dig, som fästningsmurar,
och lät mig stickas full med pilar.
Och nu är natten här, som en stor morian,
och enhörningen klagar bedrövad.

Den är ett sällsynt djur. Jag tränger mig in
i gläntor och bland väldoftande buskar. Där
dricker den, som drucke den vatten, varje skönhet,
men jag ger den inte ens din utandning.

Den är ett milt djur. Och tunt är dess skinn:
spjutet bryts för alltid, som vore det en stav.
Jag somnar upprätt vid det dödade djuret,
genomborrad av hornet.
...Min enda.
Översättning: Lev Hrytsyuk och Bodil Zalesky


*


Dikten ingår i cykeln "Det medeltida menageriet" som innehåller 5 dikter.

2 коментарі:

Bengt O. сказав...

Ser att du valt "La dame à la Licorne" som illustration. Ett sägenomspunnet verk som jag hade nöjet att få se senast förra sommaren på Musée de Cluny.

I "Skattkammaren" här i Wien finns ett berömt "enhörningshorn" bevarat. Det lär i själva verket komma från en "narval" säger man. Fast vem vet.

Лев Грицюк | Lev Hrytsyuk сказав...

Den har gangen har jag och Bodil bestamt att vi valjer olika bilder till vara inlagg (eftersom texten ar ju samma den har gangen). Sa jag tyckte att det var en fin bild (med en massa andra sma djur forutom enhorningen och frun).