Apoteket av Natalka Bilotserkivets

Du vaknar mitt i natten: som om telefonen ringde,
som om någon du älskar ber om hjälp:
vänd på timglaset, all sand är redan på bottnen,
gör någonting, säg någonting!

Ditt hjärta står i halsen och du kan inte hämta andan,
men en gränslös tystnad finns överallt, alla dina egna sover.
Kanske finns det någon annan – finns säkert.

I huset mittemot på bottenvåningen:
orange ljus, jourhavande apotekets skyltfönster.
Där försöker jourhavaren inte somna:
dricker svart kaffe, lyssnar på musik, surfar på nätet.
På hyllorna av glas i skåpet står vackra burkar
med latinska påskrifter, till exempel, MORPHINI;
rentav för skönhetens skull. För allt som behövs
förvaras i lådorna, askarna och kylskåpet:
sprutor, bindlar, instrument, piller, ampuller.

Han eller hon dricker svart kaffe, spelar dataspel
eller skriver en pjäs, en komedi, varför inte.
Datorn är på, och telefonen på bordet
är beredd att vilket ögonblick som helst rycka till och börja skrika:
nej, nej, nej, nej, nej.

--

Ur Kaminj (»Sten«, 2004)
i Hotel Central. Vybrani virsji (»Hotel Central. Valda dikter«, Lviv, 2004)

Till svenska av Lev (Läwkå) Hrytsyuk (22.03.08)